Bild med Mats Andersson

Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande (Lpfö 98 rev. 2010 s 7).

Jag blir alltid lika glad när jag kliver in i bildsalen. Jag känner för att sätta i gång och skapa och pyssla med en gång. Det är fantastiskt att vi har tillgång till så mycket material.

Tänk att få ha möjligheten att ha en sådan här ateljé eller lokal i verksamheten ute i förskolan. Jag tror att det skulle inspirera barnen at skapa mer och få en chans att utrycka sig i bild och skapande. Av egen erfarenhet så vet jag att barn gärna inspireras när material ligger framme. Som hemma hos mig till exempel, ser mina barn vattenfärger och penslar så vill de börja måla på direkten. Tänk att alltid  ha material framställt, jag tror att det skulle gynna skapandet i förskolan.

Mats Andersson föreläste för oss om hur olika bilder ser ut, en bild kan vara konkret, vilket innebär att jag som betraktare kan se vad bilden föreställer. En bild kan även vara abstrakt, då är det inte tydligt vad bilden föreställer. Det kan då handla om en tolkningsfråga, hur jag som betraktare upplever vad bilden föreställer. Jag gillar konst och bilder som både är abstrakta och konkreta, men mina egna tavlor på väggarna hemma är mest av det konkreta slaget.
Jag reflekterade hur min egen yrkesidentitet ska bli när man väl är ute och arbetar. Kommer jag vara med konkret eller är jag en abstrakt person? Gillar jag att "gå utanför ramarna" eller vill jag ha en tydlig linje och trygghet och veta exakt hur det ska vara?
Jag tror på en kombination av både abstrakt och konkret, det kan vara bra med tydliga linjer men även att man som pedagog har utrymme för spontanitet och ibland "gå utanför ramarna".

Under våran dag med Mats fick vi skapa egna bilder. Vi fick välja en bild som vi tyckte tilltalade oss. Jag valde en bild med en orchidé, vilket är min favoritblomma. Vi skulle återskapa bilden på olika sätt, dels att vi skulle måla av den med kol-pennor, vi skulle måla med färgkritor och dels klippa ur silkespapper och klistra så det liknade originalbilden. Mycket roligt och en bra idé att ta med sig till förskolan. Det kändes som ett fritt arbete eftersom vi fick mycket valmöjlighet, men vi var ändå styrda av en idé. Det kändes lätt att sätta i gång, ibland när det är het fria tyglar kan det upplevas att det är lite trögt att komma i gång.vNågot som kändes ovanligt var att vi inte behövde snåla på materialet när vi skapade våra alster. Det är ju annars vanligt förekommande när vi är ute i förskolorna. Jag har varit på förskolor där barnen har fått använda sig av MAX 2 ritpapper (!) per dag. Hur ska barnen då kunna bli kreativa om de hela tiden känner att de inte har möjlighet att skapa så mycket som de vill?

Mina erfarenheter från förskolan så handlar det mycket om att barnen ofta gör ifyllnadsteckningar. Där pedagogerna har kopierat upp olika slags bilder och mönster som barnen sedan färglägger. Det kan säkert vara bra på ett sätt men ibland känner jag att det kan hindra kreativiteten. Jag föredrar hellre att barnen får skapa sina egna kreationer och gillar att använda mig av vattenfärger och kritor.
Jag tycker om att inspirera barnen och låta dem skapa olika verk och mönster. Jag blir glad när jag kommer in i en förskolan och förskolan ser ut som barns konsthall med deras teckningar och bilder på väggarna.

Smörgåsbord med bildmaterial

 

Här har jag målat av min orchidé med kolkrita

 

 

Mönster av min uppkopierade bild.

 

 

När jag tänker mig en bildaktivitet i förskolan så är det viktigt att planera sin aktivitet. Jag vill vara förberedd och jag vill veta att allt material finns på plats och allt annat som jag behöver, jag vill även vara påläst om det gäller något som barnen behöver veta mer om så att jag kan ge den informationen till barnen. Sedan håller jag med det som Ann-Marie Körling skriver i sin bok  Nu ler Vygotski att allt planerat innehåll behövs inte göras. Då har ju läraren uteslutit barnens förmåga att vara medverka och samverka. Detta strider ju även mot läroplanen där det står att barnen skall ha elevinflytande (Körling, 2012, s.205). Även här tycker jag att trots att jag som pedagog är förberedd med vissa moment, så ska jag kunna vara förändringsbenägen och låta barnen vara med att påverka utfallet i aktiviteten. Det är så vi kan lära oss av varandra och ta del av varandras kunskaper. Bild handlar ju om att skapa och då känner jag att man ska tillvara på barnens egna kreativitet.

 

Referens

Referens:

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1, uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev.utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http: //www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Mats Andersson, Bild, Borås Högskola