söndag 22 mars 2015

Kommunikation utifrån ett specialpedagogikt perspektiv

Den 23 februari hade vi en workshop/föreläsning med Camilla Carlsson på Borås Högskola. Den handlade om kommunikation ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Vi pratade om AKK (=Alternativ och kompletterande kommunikation) och TAKK (= Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation).

Den här workshopen kändes väldigt relevant för utbildningen och det kändes som den behövs eftersom det handlar och  används mycket tecken som stöd ute i förskolorna. Tecken som stöd har jag stött på dels under VFU:n och även under tiden då jag har arbetat som vikarie i förskolor. Mina egna barn kommer ofta hem från förskolan och visar något nytt tecken som de har lärt sig i förskolan. Det känns som tecken är till för alla och alla kan använda sig utav det. Det känns ju även bra att barn kan prata med tecken sinsemellan.

Det är ett bra alternativ för många barn som har svårt att göra sig förstådda eller inte har förmågan att kommunicera med omgivning verbalt på det sätt som han eller hon önskar. Med hjälp av enkla medel kan både kompisarna, personal eller föräldrar förstå barnet och det behöver inte bli så många missförstånd.

Jag tycker själv att det är bra att förstärka vissa ord i förskolan och jag har sett under VFU perioder och när jag varit ute och arbetat att sånger brukar förstärkas med vissa tecken, exempelvis så som mellanmålssång eller "I ett hus i skogens slut". Barnen brukar ofta vara positiva att hänga med när det gäller tecken.
Som Tisell skriver att en del barn lättare att minnas ett handtecken än om ordet nämns muntligt. Med hjälp av tecknet så ser de ordet. För barn ska det ska vara lättare att minnas en rörelse än ett muntligt ord (Tisell, 2009 s. 12).

Vilka barn är då i behov av att använda tecken? Jag anser att det är viktigt att vi som arbetar i förskolan är observanta när det gäller barns språkutveckling, vi kanske kan upptäcka om ett barn hör dåligt eller om barnet har svårt med språkförståelse eller följa instruktioner. Många barn som har en hörselnedsättning kan komma att missa den tidiga kommunikationen som behövs därför är det viktigt att få hjälp snabbt.

Camilla tog upp statistik som visade att flickor brukar ha svårare att förstå medans pojkar brukar ha svårare med talet. Camilla tog även upp att det kan vara lätt att missa de blyga fickorna, de kanske bara döljer att de inte förstår genom sin blyghet.
Det känns viktigt för mig att ha som mål att försöka fånga alla barnen och se om barnen hänger med eller förstår. Det känns som det är viktigt att fånga upp barnen i ett tidigt skede och ju snabbare ett barn får hjälp desto bättre för barnet. Allt som gynnar barnens lärande och att underlätta för dem känns relevant för mig. Genom att använda sig utav mycket sångstunder, spela spel, diskussioner och lek känns det som man som pedagog kan få en inblick hur barnen ligger i utvecklingen och hur barnen kan behöva utvecklas i språk och kommunikation.  Sedan är det förstås viktigt att låta barn få utvecklas i sin egen takt och att komma i håg att alla barn är olika och utvecklas i sin takt. Jag brukar använda mig av mitt eget citat:
 "Det viktigaste är inte att utveckla sig snabbt utan att man utvecklar sig framåt"

Kursmålet som handlar om att redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter kan placeras in bland annat under detta inlägg.


Vad är då kommunikation? Kommunikation betyder "att göra gemensam". Det behövs både en sändare och mottagare i kommunikation. Ett utryck som Camilla nämnde: " Vi behöver något att säga, ett sätt att säga det på och en anledning att säga det".
Babblarna är en bok som är bra för språkutvecklingen. Jag har själv använt den med mina egna barn.


Vi fick även lära oss lite om teckenspråk och det var väldigt kul. Jag blev sugen på att lära mig mer. Jag tycker inte att det var så svårt som jag trodde att det var utan en hel del är ganska logiska. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att gå en teckenspråkskurs. Jag tycker att det är synd att det inte ingår i vår utbildning.
Bild som visar hur man säger äpple på teckenspråk

Det är viktigt att komma i håg att det inte är enbart genom tal som vi människor kommunicerar utan vi kan använda många olika sätt, som genom tecken eller genom att använda vår kropp. Vi kan även använda oss utav bilder, talande hjälpmedel/datorer, symboler och olika föremål.

Ur läroplanen:
"´Förskolan skall sträva efter att varje barn: utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra"

Kursmål att redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter kan bland annat hamna under detta inlägg.

Referens:


Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
  • Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442


  • Tisell, Anneli (2009). Lilla boken om tecken: som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling. 1. uppl. Lidingö: Hatten

    Camilla Carlsson, Borås Högskola, 2015-02-23

    Inga kommentarer:

    Skicka en kommentar