Knacka på!

En dag i maj tog jag mina barn till Borås Stadsbibliotek och besökte Barnens kulturrum. Där finns det en verksamhet som gestaltar boken "Knacka på". Rummen är inredda och målade efter den välkända barnboken "Knacka på".
Extra roligt för mig och mina barn då boken alltid har varit en favorit hemma hos oss, både jag och barnen såg fram emot att gå titta på "utställningen". Vi har nog läst boken säkert 100 gånger och den är nästan sönderläst hemma hos oss.

"Knacka på" är en småbarnsbok som är skriven av Anna-Clara Tidholm. Boken är utgiven 1992 och handlar om att man som läsare får öppna olika dörrar som har olika färger, innanför varje dörr finns det ett nytt rum där det händer saker.

På Barnens kulturrum har de utformat rummen så det ser ut som i boken och det var hög igenkännlighet hos barnen och det verkade som de tyckte att det var spännande. Rummen kändes barnvänliga och det var lätt för barnen att röra sig fritt. Det fanns ett stort lekrum med där barnen kunde leka med klossar, spela på trummor, klä ut sig och annat roligt. Det var ett perfekt lekrum om man skulle ta dit en barngrupp, barnen hade stor chans att få röra sig fritt och rummet uppmuntrade till lek och rörelse. Jag hade gärna valt "Knacka på" om jag skulle gå dit med en verksamhet det kändes barnsäkert och det var en stängt grind till trappan där utgången var, så ingen skulle kunna "smita" och det kändes som man hade bra koll på barnen. Det är viktigt för mig att det är hög säkerhet då man har ansvar för att barnen inte skall skada sig.

Det fanns även ett skapar rum där barnen kunde måla med fingerfärg, måla, leka med lera och andra kreativa saker. Här kunde barnen skapa fritt och låta sin fantasi flöda.

Ett av rummen var ett läs rum fullt med böcker och självklart läste vi boken "knacka på" när vi var där.
"Knacka på" kommer jag definitivt besöka igen, antingen med mina egna barn eller den barngrupp jag kommer eventuellt kommer arbeta i. Jag tror att det kan passa de flesta åldersgrupper, då man kan variera sig ganska mycket. De finns aktiviteter som kan anpassas efter ålder.
Ett stort plus var att det finns möjlighet till att äta medhavd mat samt att toaletterna låg i samma lokaler.

I läroplanen går det att läsa att arbetslaget på förskolan skall  ge barnen möjligheter att få utveckla sin förmåga att kommunicera och förmedla upplevelser,  få erfarenheter, ges idéer och tankegångar med hjälp av konkreta materialord, bilder, ord samt estetiska och andra uttrycksformer (Lpfö 98 rev 2010, s.11).



Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Matematik uppgift

I läroplanen står det att pedagogerna skall ansvara för att barnen skall få stimulans och bli utmanade i sin matematiska utveckling (Lpfö 98, rev 2010 s.11).

I vårt kursmål står det att vi förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser och den här matematiska uppgift ligger till grund för det kursmålet.

Det finns många sätt för oss pedagoger att lära ut matematik i förskolan, jag tycker att det ska vara lekfullt och lättsamt så att barnen får bekanta sig med matematiska begrepp på ett positivt sätt. Genom min utbildning på högskolan har jag kommit underfund med att det är så mycket som är matematik. Det handlar inte bara om 1 + 1, utan om mönster, former, lägesbeskrivningar och så vidare.

Vi fick i uppdrag att beskriva minst tre stycken lärandesituationer där två matematiska idéer/ begrepp är i fokus. Vi skulle även beskriva hur jag ville arbeta tematiskt med dessa idéer/begrepp under en tid i förskolan.
Jag uppskattar att fånga lärandet i stunden och jag vill gärna ta till vara på situationer i nuet, på grund av det har jag valt vissa situationer som kan ske på det sättet.
Jag valde följande situationer:
 

Lärandesituation 1 Tamburen:

Jag tycker att tamburen är en tillgång att använda vid matematiska lärsituationer

 

Vad: Jag kan använda tamburen och där kan jag benämna situationer samt olika föremål som finns tillgängliga. Det är ett enkelt sätt att där ställa frågor som har matematisk innebörd så som exempelvis:

-Hur många stövlar har du?  Två stycken ( Då kommer barnen i kontakt med matematikbegrepp som tal-uppfattning)

-Var sätter du mössan? PÅ huvudet ( Då kommer barnen i kontakt med matematikbegrepp som Lägesord)

 

Hur: Det här är en lärandesituation som kan vara ständig. I förskolan används tamburen frekvent och det är lätt att ta till vara på stunden. Vi som pedagoger har möjlighet att ta tillfället i akt att fokusera på matematiska begrepp  exempelvis vid en påklädnings situation.

När pedagogerna är med barnen i tamburen, så kan de ställa frågor till barnen så de kommer i kontakt med matematiska begrepp.

Exempel på frågor som pedagoger kan ställa:

”Hur många vantar har du?”  Barnen kommer då i kontakt med begreppet tal. Barnen kan få räkna sina skor, att de har ett par byxor, en jacka och så vidare.

 

 I tamburen kan barnen även komma i kontakt med Lägesord . Exempel på frågor kan vara ”-Var ska din mössa sitta? På ditt huvud. Andra lägesord som påträffas under i tamburen är: I, inuti, framför, ovanpå, bakom med mera. Pedagogerna kan använda sina kunskaper medvetet så barnen kommer i kontakt med många matematiska begrepp, om de i stället för att bara säga -”Ta på dig mössan”, kan pedagogerna säga ”-Ta på dig din gröna mössa som ligger ovanpå din tröja”. Barnen bekantar sig med tal och lägesord på ett naturligt sätt. Detta är ett exempel på spontant lärande och att lärandet inte alltid behöver vara planerat. 

I Läroplanen står det att barnen skall kunna få möjlighet att utveckla sin förståelse för läge och riktning och grundläggande kunskaper som mängder, antal, ordning och talbegrepp (Lpfö 98, rev 2010, s.10) och det tycker jag sker i tambursituationer.

Varför: Barnen får genom ett naturligt och vardagligt sätt komma i kontakt med räkneord och lägesbeskrivningar.

 

 

Lärandesituation 2: Fruktstund

Ett annat lärande sätt som kan ske spontant tycker jag att fruktstunden kan vara. Fruktstunder är ju något som sker varje dag på förskolan och jag tror att den kan användas på ett bra sätt när det gäller barnens matematiska utveckling.

 

Vad:  Under fruktstunden kan pedagogerna ställa frågor som inkluderar matematiska begrepp. Pedagoger kan ställa frågor till barnen och ge barnen olika ”problem” att lösa.

Pedagoger kan ställa frågor som:

-Hur många olika frukter finns det att välja mellan? (Barnen kommer i kontakt med matematiskt begrepp som tal)

-Om vi har två päron och fyra barn, hur många gånger ska vi dela ett päron? ( matematisk begreppet tal)

 

-Vilken form har denna frukten, finns det någon form som frukten liknar?  (Barnen kommer i kontakt med begreppet former)

 

Hur: Fruktstunden sker som oftast varje dag på förskolan och det kan ske både inomhus och utomhus. En pedagog  närvara r alltid och pedagogen kan ställa frågor och olika ge barnen olika problem att lösa. Frågorna kan anpassas till vilka barn som medverkar i fruktstunden. Lite äldre barn kan få mer utmanade frågor och de mindre barnen lite lättare. Det ska inte kännas för svårt för barnen så de känner misslyckande utan istället att de får en känsla av att lyckas. Det är en utmaning för oss pedagoger så vi ger barnen rätt utmaning.

 

Varför: Barn får tillfälle för funderingar och lösa problem vid frukten.  De ett tillfälle att räkna. När pedagoger pratar om vilka former som frukten liknar kommer barnen i kontakt med begrepp som former. När pedagoger ställer problemlösarfrågor så får barnen chans att fundera, då ges barnen tillfälle att reflektera och barnens tankar stimuleras (Eriksson, 2004 s.11). I läroplanen (Lpfö 98, rev 2010, s.10 ) står det att barnen skall få förståelse för former, antal, ordning och talbegrepp och även för förändring, vilket jag tycker kan inkluderas i en fruktstund på förskolan.

 

 

Lärandesituation 3 Rita av sitt hus.
 

Denna situation är mer av ett planeringsarbete än de tidigare lärande situationer som jag har beskrivit.

I en planerad aktivitet har jag som pedagog en större chans till förberedelse och kan få lättare att dokumentera.

Vad: Genom en bild av sitt eget hus eller någon annans hus ska barnen försöka hitta mönster eller former på huset. Pedagogerna skall vid behov vara med och stötta och hjälpa barnen. Barnen kommer sedan försöka rita av de mönster och former de hittar och sedan skapa husen tredimensionellt. Aktiviteten hjälper barnen få bekanta sig med matematiska begrepp som former, rumsuppfattning, lägesord, storlek. Pedagogerna ska vara närvarande och hjälpa barnen att sätta ord på de matematiska begrepp barnen kommer i kontakt med.

 

Hur: Barnen får ta med egna bilder  på hus alternativt klippa ut ur tidningar. Barnen tillsammans med pedagogerna hjälps åt att finna olika former och mönster  på husen. De kan hitta kvadrat, cirkel eller rektangel med mera. Det kan ge barnen  känslor och kunskap om mönster och former som även går att läsa i läroplanen att barnen skall utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning (Lpfö 98, rev 2010, s.10).

Aktiviteten fortsätter genom att barnen  tillverkar  hus av papper tredimensionellt och det kan ge barnen tillfälle att utveckla sin förståelse för rum och volym (Eriksson, 2004 s. 8). Hustillverkningen kan bidra så barnen bekantar sig med  begrepp som rumsuppfattning, exempel ett rymligt hus och de kan stöta på begrepp som här och där.

Enligt läroplanen (Lpfö 98, rev 2010, s.10) ska barnen skall genom matematiken få möjlighet att kunna undersöka och reflektera över olika lösningar och då tycker jag att detta är en bra aktivitet.

 

Varför: Barnen får tillfälle att skapa hus i papper och kommer bekanta sig med begrepp som till exempel mönster, former, rumsuppfattning samt lägesord. Det kan bli en aktivitet som kan pågå under en längre tid.

 

 

 

Referenser:

 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

 

Matematikspaning av C. Eriksson C. Mattsson & C. Strömbom Nämnaren 2004(1)   http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0814_04_1.pdf

 

Utställning av didaktiskt material

Tisdagen den 26 maj fick vi studenter ta del av varandras didaktiska material. Det var ett mycket givande och intressant tillfälle. Jag upplevde det som de flesta av mina studiekamrater hade lagt ner stor möda och tanke när de skapade sitt material. Många material var så fina och det blev en stor inspirationskälla för kommande arbetsliv.

Jag själv hade gjort ett ljud memory som ett didaktisk material. Jag fick under tio minuter berätta om vad jag hade gjort och mitt syfte med materialet. Jag fick även berätta om det var något som jag skulle gjort annorlunda.
Jag fick min idé att skapa ett ljud memory när vi hade en föreläsning med Lena Lyckeståhl och sen dess har jag velat prova idén i en barngrupp, och nu kändes det som ett bra tillfälle att göra det. Lena tog upp på sin föreläsning att vi skulle ta tillvara på våra egna intressen då vårt förhållningssätt lyser igenom och det kan komma att påverka barnen och det tror jag verkligen stämmer. Jag tycker att det är väldigt roligt att spela spel och jag tyckte det kändes som det smittade av sig på barnen.
 Jag hade en del funderingar hur jag skulle göra om det fanns barn som inte ville vara med och spela mitt spel när jag var ute på min VFU. Frågor som dök upp i mitt huvud var:  Skulle jag tvinga barnen? Skulle det vara enbart frivilligt? Jag kan känna att eftersom det är frivilligt att gå i förskola och i förskoleklass skulle det kännas fel att tvinga ett barn att göra en aktivitet. Nu behövde jag inte hantera dessa problem eftersom alla barnen var positiva till att få spela mitt spel och det kändes bra för mig. Var det mitt positiva förhållningsätt som påverkade barnen i deras val?

Det var intressant att höra de andras berättelser och ta del av deras erfarenheter om hur det hade gått och om det var något de skulle gjort annorlunda. Om jag skulle göra om något med mitt material skulle det vara att använda ett något mer hållbart material, jag använde mig av toalettrullar i papper och det gick ganska lätt sönder, då barnen inte alltid var så rädda om spelet. Färgen som barnen målade toalettrullarna färgade av sig så barnen blev lite smutsiga om händerna när de spelade spelet. Jag skulle använda en annan slags färg nästa gång.

Många av materialen handlade om språkutveckling, så även mitt material. Det känns som något ämne som vi studenter gärna arbetar med och det är bra då det känns väldigt viktigt med språk i förskolan. 
Mitt material anser jag vara språkutvecklande eftersom det blev många diskussioner bland barnen under spelets gång. Språk, tänkandet och lärandet kan utvecklas hos barnen i sociala samspel och att i gemenskap med andra kan barnen utveckla sig positivt ( Körling, 2012 ss.16-17). Många av aktiviteterna som vi fick ta del utav under utställningen kunde barnen göra gemensamt och i samspel med andra, på grund av det anser jag att många av materialen var språkutvecklande för barnen.

Nedan visar jag bilder från några av mina duktiga klasskamraters material:

 

 

 

 

 

 

Citat ur Läroplanen:

Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Detta förhållningssätt förut sätter att olika språk­ och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en  helhet

 

( Lpfö 98, rev 2010, s.7)

 

 

 

 

 

 

Referens:

  Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

Lena Lyckeståhl, Borås Högskola, 2015-01-26

 

 

 

VFU Tema arbete

Under mina veckor som VFU student fick jag vara med om mycket givande och roliga saker. Bland annat temaarbete. Klassen där jag gjorde min VFU arbetade efter olika teman. Det kändes som ett mycket uppskattat och lärorikt arbetssätt.

Under planeringstillfällena brukade pedagogerna förbereda hur de olika tema arbetena skulle gestaltas i verksamheten. Jag fick vara med under planeringen och det var givande att se hur ett planeringsarbete går till och jag fick även delta aktivt. Bra övning för framtiden!
Jag fick mycket utrymme för min idéer och tankar och jag diskuterade ofta utbildningens innehåll med min handledare och de andra pedagogerna. Det fanns två pedagoger som var relativt nyexaminerade som förskollärare och det tyckte jag var väldigt kul, de var mycket intresserade av det jag hade att säga så det kändes bra. Kursmålet att vi skulle diskutera kursinnehållet med yrkesverksamma uppnåddes under VFU:n.

Under förskolans uppdrag i Läroplanen står det att genom ett temainriktat arbetssätt finns möjlighet att barnens lärande bli mångsidigt och även sammanhängande ( Lpfö 98, 2010 s. 9). Erfarenheten av tema arbete kommer jag att ta med mig och arbeta väldigt aktivt med i min kommande roll som pedagog.

Jag anser att det kan vara bra att arbeta med Tema arbete i barngrupp på grund av att på det sättet kan du förbereda barnen på vad som ska ske det närmaste tiden. En del barn mår säkert bra av att vara förberedda och informerade om vad som ska hända. De kan även ta tillvara på tillfället och diskutera ämnet hemma eller på annan plats utanför förskolan.

Tema arbetet i denna förskoleklass presenterades ofta för barnen i helgrupp och ofta läste man böcker om temat, såg på filmer, samtalade om ämnet och sen gjorde man något praktiskt. Tema arbetet avslutades genom att barnen fick skriva i sin berättarböcker. Där fick barnen en gemensam fråga som exempelvis kunde se ut följande:

"Vilka vårtecken har du sett, Skriv och måla"

"Vilka kroppsdelar kan du komma på,  Skriv och måla"

Under min första vecka var det temat VÅR. Vi gick ut  skogen och letade efter vårtecken och det tyckte barnen var väldigt roligt. Vi hade med oss IPAD ut och den fotograferade vi vad barnen hittade för vårtecken, det var allt från vitsippor till gräs och grenar.

Ett annat tema som gestaltades i verksamheten handlade om kroppen. Barnen fick lära sig om olika kroppsdelar och organ. De fick även rita av varandra i verklig storlek och vi pratade även om känslor och hur det kunde kännas om man kände sig exempelvis arg, ledsen, glad eller trött.

 

Bilden visar när barnen ritade av varandra på stora pappersark.



Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Besök på Borås Museum i Ramnaparken

En regnig förmiddag i maj tog jag med mig mina barn på ett besök på det vackra museet i Ramna parken i Borås.
Miljön kring det här museet är fantastisk vacker och det känns som en blandning av Astrid Lindgrens värld och en sommardröm på 1800-talet. Det är en bra miljö för barn då det känns barnvänligt och vackra miljöer för barnen att utforska och ta del av.
I närheten av detta museum finns även en fin lek plats, min tanke är att man skulle kunna avsluta ett besök på detta museum där när man går dit med en barngrupp.

När vi var där pågick det en utställning som hette "Broderier från 50- och 60- talet". Utställning var full med vackra broderier som vi kunde ta del av och titta på. Det fanns även en tv med ljud där man kunde t adel av en berättelse om just denna utställning.

På utställningen kunde barnen själva få brodera på en stor duk som låg på ett bord, den var jätte fin och det var roligt att låta barnen själva få brodera sitt namn eller vad de nu skulle vilja göra för vacker konstverk. Roligt att samla broderier från massor av olika barn.
Rolig idé att låta barnen göra något praktiskt när de besöker museum. Dels får de göra något med händerna och koncentrera sig men samtidigt får de en känsla och förståelse av själva utställningen som pågick, hur det känns att brodera och om det känns svårt eller om det är lätt.
Jag tror att det säkert kan inspirera barn till broderier och de kanske vill lära sig att brodera. Det kan b inspirera till broderi på förskolan/verksamheten.

 

Längre in i lokalen är det lite "läskigare", där ligger ett riktigt skelett från en kvinna.
Kvinnan kallas för "den gåtfulla kvinnan från Dannike". Kvinnan blev enligt museet begravd i en träkista för över 300 år sedan utanför Dannike.
Frågorna kring denna "läskiga"kvinna är många, varför blev kvinnan inte begravd på en riktig kyrkogård?  Varför satt inte huvudet kvar?

Vi besökare fick ta del av att se hennes kista, hennes skelettdelar, kläder och skor. Det hela kändes väldigt mystiskt, läskigt och det var väldigt spännande och framför allt kusligt att ta del av utställningen.
Jag tror att barn kan tycka det är spännande men jag tror att det kan vara något otäckt för vissa. Kanske kan jag känna att detta museum var lite mer riktat till äldre barn. Dels med tanke på broderiet, att det var lite mörkt på vissa ställen i museet och med tanke på den döda kvinnans skelett. Det kan nog även vara bra att informera föräldrar om vad barnen fick se om det skulle komma upp frågor efteråt, jag tänker då främst på skelettet.

I läroplanen står det att arbetslaget på förskolan ska lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor för barnen (Lpfö 98, rev 2010, s.9) och jag känner att ett besök på detta museum kan ge upphov till en hel del existentiella frågor, det kan vara ett bra tillfälle efter ett sådant här besök att låta barnen få diskutera och prata om detta. Det kan även vara bra att göra det spontant om det kommer frågor på museet.

Den döda kvinnan i sin träkista.

Mina tankar efter att ha besökt flertal museum är att det kommer jag gärna ta med in i verksamheten när jag skall börja att arbeta. Barn som går på museum är ju oftast inte tysta utan de diskuterar och pratar med varandra. De får en gemensam händelse som de kan diskutera och uppleva tillsammans. Enligt Vygotskij ger givande händelser mycket gemensamt för barnen att diskutera och kommunicera  och det i sin tur leder till språkutveckling (Svensson, 2009 s.34) och jag tror att besök på museum kan med fördel ge barnen givande upplevelser.

Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

Didaktiskt material på VFU

Vi hade som uppgift under VFU:n att tillverka och använda ett eget didaktiskt material i verksamheten. Genom att på tre stycken fält dagar innan VFU:n började skulle vi  utvärdera verksamheten så vi kunde skapa ett material som passade bra in.
Jag hade som tanke att jag ville tillverka ett spel, i det här fallet ett ljudmemory. Jag diskuterade med min handledare och vi kom fram till att det var en bra idé och det passade väl in i deras verksamhet.
Ljud memoryt tillverkade jag utav tomma toalettrullar. Jag lät barnen måla mönster på toalettrullarna, jag tyckte det var en bra idé att involvera barnen i skapandet och lät dem känna sig delaktiga i processen. När toalettrullarna var torkade och klara att använda lade jag i olika material i dem. Material som användes var till exempel: gem, flirtkulor, träkulor, glasspinnar, pärlor, suddgummi, pinnar och plastkulor. När de var fyllda med material häftade jag i hop sidorna. Sen blev de klara att använda!

Klassen använde sig av ett arbetssätt som kallades "Lärande lek", där barnen delades upp i gruppen á 3-4 personer och fick arbeta med olika saker, exempelvis skriva/måla aktivitet, pärla pärlplattor, tematiska arbeten och matematik.
Mitt eget tillverkade ljud memory fick bli en station i detta arbetssätt och det kändes som ett bra sätt att gestalta mitt material för barnen.
Jag tog mig an 3-4 barn åt gången när vi spelade spelet och det verkade som om barnen uppskattade mitt material.
Barnen verkade positiva och det såg ut som de hade en rolig stund, det skrattades och det blev många diskussioner kring spelbordet. Det var min tanke från början att jag ville få fram diskussioner bland barnen som kan verka språkutvecklande och det är något jag kan koppla till Körling som påstår att språk, tänkande samt lärande hos barnen kan utveckla sig i sociala samspel och att de kan utveckla sig tillsammans med andra ( Körling, 2012 ss16-17).

Jag tycker själv mycket om att spela spel och jag gillar den typen av lärande. Jag vill ha en diskussion och höra hur barn resonerar och tänker. Jag vill ta del av deras formuleringar och spontana påståenden.  Jag uppskattade min aktivitet på det sättet då det pågick en ständig diskussion och att det aldrig blev tyst kring bordet. Jag kopplar till Körling som skriver om vad vet vi om lärandet som sker i ett klassrum som är helt tyst? (Körling, 2012, s.24).

Min didaktiska tanke bakom mitt memory var att stärka barnen språkutveckling och det fick barnen när de diskuterade kring bordet, jag ville ge barnen chans att reflektera och öva sig på att koncentrera sig samt att lära sig att lyssna noggrant.

När vi hade en föreläsning med Lena Lyckeståhl på Borås Högskola den 26 januari 2015 sa hon att vi skulle anamma våra egna intressen och det som vi pedagoger tycker är roligt kan smitta av sig på barnen så de blir positiva till uppgiften. För min egen del tycker jag att det är väldigt givande och roligt att spela spel och på grund av det kändes mitt val av aktivitet mycket bra.

Det kändes väldigt bra att få  självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden, som också var ett utav våra kursmål.
samt utifrån estetiska lärprocesser ska vi studenter kunna planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande i detta inlägg var det fokus på språk.

Referens:

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

VFU musik

Musik var en del av min VFU. Jag önskar att det hade varit mer då barnen verkade uppskatta sång och musik väldigt mycket.
På den skola som jag gjorde min VFU fanns det en mycket duktig musik lärare och barnen fick gå till musik salen en gång i veckan. Det var ett mycket uppskattat tillfälle, både bland barn och även bland de vuxna.
Jag kunde sakna att det inte mer musik och sång under dagarna i förskoleklassen. Jag vet inte vad det berodde på eftersom jag inte ställde frågan men jag antar att det kan bero att det inte fanns tillräckligt med tid till det eller så kanske det inte prioriterades. Det var mycket som skulle hinnas med på dagarna.

Eftersom musikläraren var så fantastiskt duktig kan det vara så att de övriga pedagogerna inte tyckte att de var tillräckligt kunniga eller "duktiga" på ämnet.
Det finns de pedagoger som inte vågar eller vill använda sig av musikmoment på grund av att de tvivlar på sin egen kompetens och rädda för att "sjunga dåligt" (Söderman, 2012 s. 145). Det är också vanligt att pedagoger som känner sig lite osäkra gärna lämnar över till de som är mer kunniga, det kan vara lite synd då ofta de mer spontana musik aktiviteterna kan försvinna (Söderman, 2012, s. 45). Nu vill jag inte säga att det var på grund av det som "min" förskoleklass inte hade så mycket musik men det kan ju vara en teori, då de hade en väldigt kunnig musiklärare.

En dag fick barnen prova olika musikinstrument och träna sig att spela i takt.

Mål ur läroplan.
Förskolan skall sträva efter att varje barn:

"utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. "
(Lpfö 98, rev 2010, s10)

Jag ser möjligheter med musik och rytmik när det gäller barnens lärprocesser. När barnen får sjunga, röra sig till musik och även klappa takt kan det främja gemenskapen hos barnen. Musik kan vara en återkommande aktivitet och barnen använder sig av musiken som ett gemensamt uttryck (Söderman, 2012 s.140). Jag anser att det är viktigt med gemenskap på en förskola/förskoleklass, då jag tror att det bidrar till att barnen trivs bra, lär känna varandra och känner sig trygga med varandra och i verksamheten.
Det fanns även barn med svenska som andra språk i min förskoleklass. Jag anser att det kan vara bra om de barnen kan få ta med sig sånger från sitt hemland, då kan vi i gruppen lyssna tillsammans på sångerna ( kanske genom att lyssna på en CD eller att barnet vågar sjunga själv eller med hjälp av andra), då kan det stärka det barnets identitet och då kan barnen få bättre självkänsla som i sin tur gör så att barnet vågar ta mer plats och därmed ökar gemenskapen i gruppen (Söderman, 2012 s.150).



Refernser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442'

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur





VFU

Under vecka 16, 17, 18 samt en del av vecka 19 gjorde jag min VFU. Jag var i en förskoleklass vilket jag tyckte var väldigt roligt och lärorikt.

Jag har vikarierat i förskoleklass och fritids tidigare och nu såg jag fram emot att få vara med i deras verksamhet under en längre tid.
Erfarenheten som jag har barn i den åldern är att de är väldigt positiva och villiga till att lära sig nya saker.
Jag fick ta stort ansvar i gruppen och jag tycker att jag fick väldig god kontakt med barnen. Det kändes som de såg mig som en ordinarie pedagog.
Jag tycker att jag fick mycket lärdom och ny erfarenhet att praktisera de ämnen som vi har haft under utbildningen.

Jag bar ut material till barnen som började skapa.

Eftersom jag tycker mycket om att skapa och speciellt att kombinera det med utomhusvistelse valde jag några dagar (när vädret var på vår sida). Jag bar ut vattenfärger, vatten, penslar och stafflier, barnen fick fria tyglar att göra vad de ville. Barnen började måla på de ritpapper som jag bar ut men aktiviteten utvecklade sig och barnen lät fantasin flöda. Det målades på både stenar, pinnar och barkbitar. Roligt att se när barnen utvecklar en aktivitet på egen hand.

Citat ur läroplanen:

Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge  utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och läran de såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö.  (Lpfö 98, rev 2010, s.7)




Några av de föremål som målades, stenar, pinnar, kottar och löv.


 

Aktiviteten uppgav till mycket diskussion bland barnen och även bland barn och pedagog. Det ledde till ett språkligt samspel mellan de som deltog och när barn deltar i en social process, som i detta fall var en aktivitet där vi målade, har barnen en stor chans till språkutveckling. När barn deltar i aktiviteter tillsammans med andra ingår de i en social process och genom att interagera med andra barn ökar barnen sina chanser för god språkutveckling ( Holm, 2010, s.10).

Jag tycker att det är roligt att gå "lite utanför ramen", barnen behöver inte alltid måla inomhus utan man kan tänka ett steg längre och flytta ut måla- aktiviteten. Barnen fick säkert en hel annan sinnes bild och upplevelse av måla-aktiviteten den dagen.

Jag tycker att lärandet i förskoleklassen var lättsamt och barnen verkade tycka att det mesta var roligt. Jag upplever att pedagogerna som arbetade i den förskoleklassen var väldigt kompetenta och de utgick från barnens intresse även om mycket av dagen var ganska styrd.
Ett arbetssätt som tillämpades var "Lärande lek" där barnen var indelade i smågrupper och arbetade med olika ämnen, bland annat matematik, språk, digitala läromedel med mera. Jag studerade arbetet med digitala läromedel extra mycket då det står som ett av våra kursmål. Vi studenter ska tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling. Barnen fick använda sig utav Ipads i verksamheten under kontrollerade former och det var enbart under "Lärande Lek". Oftast använde man ett spel språkstimulerande spel, i detta fall " Bornholmsspelet" som utgick från metoden Bornholms-modellen.


Referens:

Holm, Lars & Laursen, Helle Pia (red.) (2010). Språklig praxis i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442