Matematik uppgift

I läroplanen står det att pedagogerna skall ansvara för att barnen skall få stimulans och bli utmanade i sin matematiska utveckling (Lpfö 98, rev 2010 s.11).

I vårt kursmål står det att vi förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser och den här matematiska uppgift ligger till grund för det kursmålet.

Det finns många sätt för oss pedagoger att lära ut matematik i förskolan, jag tycker att det ska vara lekfullt och lättsamt så att barnen får bekanta sig med matematiska begrepp på ett positivt sätt. Genom min utbildning på högskolan har jag kommit underfund med att det är så mycket som är matematik. Det handlar inte bara om 1 + 1, utan om mönster, former, lägesbeskrivningar och så vidare.

Vi fick i uppdrag att beskriva minst tre stycken lärandesituationer där två matematiska idéer/ begrepp är i fokus. Vi skulle även beskriva hur jag ville arbeta tematiskt med dessa idéer/begrepp under en tid i förskolan.
Jag uppskattar att fånga lärandet i stunden och jag vill gärna ta till vara på situationer i nuet, på grund av det har jag valt vissa situationer som kan ske på det sättet.
Jag valde följande situationer:
 

Lärandesituation 1 Tamburen:

Jag tycker att tamburen är en tillgång att använda vid matematiska lärsituationer

 

Vad: Jag kan använda tamburen och där kan jag benämna situationer samt olika föremål som finns tillgängliga. Det är ett enkelt sätt att där ställa frågor som har matematisk innebörd så som exempelvis:

-Hur många stövlar har du?  Två stycken ( Då kommer barnen i kontakt med matematikbegrepp som tal-uppfattning)

-Var sätter du mössan? PÅ huvudet ( Då kommer barnen i kontakt med matematikbegrepp som Lägesord)

 

Hur: Det här är en lärandesituation som kan vara ständig. I förskolan används tamburen frekvent och det är lätt att ta till vara på stunden. Vi som pedagoger har möjlighet att ta tillfället i akt att fokusera på matematiska begrepp  exempelvis vid en påklädnings situation.

När pedagogerna är med barnen i tamburen, så kan de ställa frågor till barnen så de kommer i kontakt med matematiska begrepp.

Exempel på frågor som pedagoger kan ställa:

”Hur många vantar har du?”  Barnen kommer då i kontakt med begreppet tal. Barnen kan få räkna sina skor, att de har ett par byxor, en jacka och så vidare.

 

 I tamburen kan barnen även komma i kontakt med Lägesord . Exempel på frågor kan vara ”-Var ska din mössa sitta? På ditt huvud. Andra lägesord som påträffas under i tamburen är: I, inuti, framför, ovanpå, bakom med mera. Pedagogerna kan använda sina kunskaper medvetet så barnen kommer i kontakt med många matematiska begrepp, om de i stället för att bara säga -”Ta på dig mössan”, kan pedagogerna säga ”-Ta på dig din gröna mössa som ligger ovanpå din tröja”. Barnen bekantar sig med tal och lägesord på ett naturligt sätt. Detta är ett exempel på spontant lärande och att lärandet inte alltid behöver vara planerat. 

I Läroplanen står det att barnen skall kunna få möjlighet att utveckla sin förståelse för läge och riktning och grundläggande kunskaper som mängder, antal, ordning och talbegrepp (Lpfö 98, rev 2010, s.10) och det tycker jag sker i tambursituationer.

Varför: Barnen får genom ett naturligt och vardagligt sätt komma i kontakt med räkneord och lägesbeskrivningar.

 

 

Lärandesituation 2: Fruktstund

Ett annat lärande sätt som kan ske spontant tycker jag att fruktstunden kan vara. Fruktstunder är ju något som sker varje dag på förskolan och jag tror att den kan användas på ett bra sätt när det gäller barnens matematiska utveckling.

 

Vad:  Under fruktstunden kan pedagogerna ställa frågor som inkluderar matematiska begrepp. Pedagoger kan ställa frågor till barnen och ge barnen olika ”problem” att lösa.

Pedagoger kan ställa frågor som:

-Hur många olika frukter finns det att välja mellan? (Barnen kommer i kontakt med matematiskt begrepp som tal)

-Om vi har två päron och fyra barn, hur många gånger ska vi dela ett päron? ( matematisk begreppet tal)

 

-Vilken form har denna frukten, finns det någon form som frukten liknar?  (Barnen kommer i kontakt med begreppet former)

 

Hur: Fruktstunden sker som oftast varje dag på förskolan och det kan ske både inomhus och utomhus. En pedagog  närvara r alltid och pedagogen kan ställa frågor och olika ge barnen olika problem att lösa. Frågorna kan anpassas till vilka barn som medverkar i fruktstunden. Lite äldre barn kan få mer utmanade frågor och de mindre barnen lite lättare. Det ska inte kännas för svårt för barnen så de känner misslyckande utan istället att de får en känsla av att lyckas. Det är en utmaning för oss pedagoger så vi ger barnen rätt utmaning.

 

Varför: Barn får tillfälle för funderingar och lösa problem vid frukten.  De ett tillfälle att räkna. När pedagoger pratar om vilka former som frukten liknar kommer barnen i kontakt med begrepp som former. När pedagoger ställer problemlösarfrågor så får barnen chans att fundera, då ges barnen tillfälle att reflektera och barnens tankar stimuleras (Eriksson, 2004 s.11). I läroplanen (Lpfö 98, rev 2010, s.10 ) står det att barnen skall få förståelse för former, antal, ordning och talbegrepp och även för förändring, vilket jag tycker kan inkluderas i en fruktstund på förskolan.

 

 

Lärandesituation 3 Rita av sitt hus.
 

Denna situation är mer av ett planeringsarbete än de tidigare lärande situationer som jag har beskrivit.

I en planerad aktivitet har jag som pedagog en större chans till förberedelse och kan få lättare att dokumentera.

Vad: Genom en bild av sitt eget hus eller någon annans hus ska barnen försöka hitta mönster eller former på huset. Pedagogerna skall vid behov vara med och stötta och hjälpa barnen. Barnen kommer sedan försöka rita av de mönster och former de hittar och sedan skapa husen tredimensionellt. Aktiviteten hjälper barnen få bekanta sig med matematiska begrepp som former, rumsuppfattning, lägesord, storlek. Pedagogerna ska vara närvarande och hjälpa barnen att sätta ord på de matematiska begrepp barnen kommer i kontakt med.

 

Hur: Barnen får ta med egna bilder  på hus alternativt klippa ut ur tidningar. Barnen tillsammans med pedagogerna hjälps åt att finna olika former och mönster  på husen. De kan hitta kvadrat, cirkel eller rektangel med mera. Det kan ge barnen  känslor och kunskap om mönster och former som även går att läsa i läroplanen att barnen skall utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning (Lpfö 98, rev 2010, s.10).

Aktiviteten fortsätter genom att barnen  tillverkar  hus av papper tredimensionellt och det kan ge barnen tillfälle att utveckla sin förståelse för rum och volym (Eriksson, 2004 s. 8). Hustillverkningen kan bidra så barnen bekantar sig med  begrepp som rumsuppfattning, exempel ett rymligt hus och de kan stöta på begrepp som här och där.

Enligt läroplanen (Lpfö 98, rev 2010, s.10) ska barnen skall genom matematiken få möjlighet att kunna undersöka och reflektera över olika lösningar och då tycker jag att detta är en bra aktivitet.

 

Varför: Barnen får tillfälle att skapa hus i papper och kommer bekanta sig med begrepp som till exempel mönster, former, rumsuppfattning samt lägesord. Det kan bli en aktivitet som kan pågå under en längre tid.

 

 

 

Referenser:

 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

 

Matematikspaning av C. Eriksson C. Mattsson & C. Strömbom Nämnaren 2004(1)   http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0814_04_1.pdf